
Katarina Graffman och Jacob Östberg.
En oväntad baksida av marknadsekonomins frihet är att vi helt plötsligt har blivit vad vi köper, vare sig vi vill eller inte.
Vi sitter fast i konsumtionskulturens garn men förstår inte detta själva utan tycker bara att vi agerar självständigt och gör precis som vi vill.
Att vi sen råkar agera väldigt likt alla andra ser vi mest som en festlig slump.
Det är nästan helt omöjligt att idag tänka på vilka vi är utan att också tänka på vad vi har. Vi är vad vi köper ger oss svaren på hur vi ska förhålla oss till konsumtion en gång för alla.

Företagen vill förvisso ha nöjda kunder, men absolut inte kunder som nöjer sig!

Människor säger inte vad de tänker, vet inte vad de känner och gör inte som de säger.
FÖRELÄSNINGAR:
Vi är vad vi köper – konsumtionskulturen är här för att stanna
En oväntad baksida av marknadsekonomins frihet är att vi helt plötsligt har blivit vad vi köper, vare sig vi vill eller inte. Vi sitter fast i konsumtionskulturens garn men förstår inte detta själva utan tycker bara att vi agerar självständigt och gör precis som vi vill. Att vi sen råkar agera väldigt likt alla andra ser vi mest som en festlig slump.
Det är nästan helt omöjligt att idag tänka på vilka vi är utan att också tänka på vad vi har. Vi är vad vi köper ger oss svaren på hur vi ska förhålla oss till konsumtion en gång för alla.
Spaning mot framtidens konsumtionskultur
Medan många företag försöker förlika sig med den konsumentstyrda ekonomins stenhårda verklighet, rusar deras kunder in i nästa fas – hyperkonsumtionen. Där behoven spelar allt mindre roll – och identiteten är allt. I den globala selfievärlden har människans grundläggande behov fått en helt ny arena. Vilken gemenskap vi tillhör och vår rangordning i den manifesteras effektivast genom att vi visar vad vi köper.
Vad ser vi för trender och tendenser som kommer att förändra framtidens konsumtionskultur?
Hur ska företag kunna hitta sätt att vara fortsatt relevanta i en föränderlig konsumtionskultur? Enbart genom att förstå konsumtionskulturen och den sociala roll som konsumtion spelar för människor kan företag definiera sitt existensberättigande. Hur ska företag till exempel tänka för att omforma sitt marknadserbjudande för att passa en konsumtionskultur som i rask takt går från att vara fokuserad på ägande och ackumulerande av prylar till att istället fokusera på tillgänglighet, där ägandet snarare ses som en börda?
En föreläsning för företaget som vill sätta människan i centrum.
KONTAKT:
Katarina Graffman
m: graffman@inculture.com
t: 070 – 513 92 10
Jacob Östberg
m: jacob.ostberg@sbs.su.se
t: 073 – 382 65 96